Debattartikel 2001-10-10

VALFRIHET GER BÄTTRE SKOLA!

Skolan engagerar, det är väl ingen överdrift. Det är bara att titta på den debatt som rasat på denna tidnings debattsida den senaste månaden.

 I två artiklar har Frida Spjuth (v) och Louise Persson (s) återigen gått till attack mot vad de anser att moderat skolpolitik innebär.

 Det vi alla är överens om i denna debatt är att skolan skall finansieras med skattemedel. Skolan är ett gemensamt intresse och skall betalas solidariskt. Vi moderater kan aldrig acceptera att det återigen blir som innan skolpengen infördes, då bara de välbeställda kunde välja skola åt sina barn. I vårt Sverige kan alla, oavsett inkomst, välja skola. Vi moderater vill inte heller förbjuda någon, vare det rör sig om kooperativ eller privata företag, att driva skolor i Sverige. Vi är övertygade om att detta berikar skolan i Sverige. Denna åsikt är även belagt i undersökningar. Förekomsten av friskolor (oavsett vem som äger och driver dem) leder till ökad stimulans på befintliga skolor samt att man på de kommunala skolorna arbetar effektivare att vara attraktiva, erbjuda bra undervisning och en trygg skolmiljö. Detta kan man läsa i "Konkurrens bildar skola - en ESO-rapport om friskolornas betydelse för de kommunala skolorna (ds 2001:12). På sid 97 skriver författarna bland annat: "Tendensen är tvärtom att det är en fördel att vara elev i den kommunala skolan om det finns många friskolor i närområdet. En tolkning av resultaten är att den kommunala skolan möter konkurrensen från friskolorna genom att förändra och förbättra den utbildning som erbjuds och därmed lyckas att bättre hjälpa eleverna att förverkliga sin fulla potential." Konkurrens leder alltså till ökad kvalitet, vilket knappast är förvånande. Konkurrens brukar ju ha den effekten.

 Frida Spjuth skriver i sin artikel att endast ett fåtal föräldrar upplever att de har verklig valfrihet, att de varken har tid, ork eller ekonomiska förutsättningar att välja ett alternativ till den skola som ligger närmast. De ekonomiska förutsättningarna kan vi lämna därhän, eftersom alla skolor finansieras offentligt. Att människor inte upplever att de har tid eller ork kan vara ett problem, men det ska väl inte hindra själva möjligheten att välja. I stället pekar det på behovet av information och en ökad insikt om vikten av att ta ställning själv. Det är också säkert så att det finns en ovana bland föräldrar att fatta beslut om barnens skolgång, och med det kommer troligtvis en osäkerhet. Det kan man se på andra områden där valfriheten ökat på senare år. Exempel på detta är att många upplevt osäkerhet när de skall välja pensionsfonder, telebolag och annat. Det är inte alltid lätt att välja, men vi är övertygade om att den enskilde har bättre förutsättningar att göra valet, oavsett om det gäller skola eller något annat, än någon politiker eller kommunbyråkrat.

 Så till de klåfingriga kommunalpolitikerna. Det är ett faktum att Sverige satsar stora summor på skolan, även i ett internationellt perspektiv. En stor del av dessa anslag äts dock upp innan de kommer eleven till godo. Enligt Kommunförbundet gick 20 procent av anslagen till de kommunala skolorna under 1999 till lokaler, medan endast fyra procent gick till läromedel. Vi är övertygade om att om skolorna görs mera självständiga kommer de bättre att kunna prioritera sina kostnader så att de kommer eleverna till godo.

 Avslutningsvis, betygens vara eller icke vara. Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Det är helt rätt att ett betygssystem aldrig blir perfekt och att det hela tiden bör utvecklas, förfinas etc. Lösningen på detta är dock inte att ta bort betygen helt, eller som i dag ge dem alltför sent. Vi är övertygade om att betygen behövs för att kunna göra nationella jämförelser samt att säkra kvaliteten i skolan. En skola utan betyg är enligt vår mening en skola som inte bryr sig om den enskilde eleven.

 Med denna artikel är skoldebatten för vår del avslutad. Vi vill tacka våra motdebattörer och Bohusläningens läsare för det intresse våra debattartiklar väckt. Vi kommer säkerligen att få tillfälle att återkomma. En ny skolpolitik behövs för att bryta den kris som den svenska skolan i dag befinner sig i. För Sveriges framtid är det nödvändigt att våra barn och ungdomar får de kunskaper som det nya kunskapssamhället kräver.

Torbjörn Sjögren
Regionfullmäktigeledamot (m)
Ledamot av förbundsstyrelsen
moderaterna i Bohuslän


Kent Olsson
Adjunkt och riksdagsledamot (m)
Förbundsordförande
moderaterna i Bohuslän