Debattartikel 2001-08-08

FÖRBÄTTRA SKOLAN!

I det kunskapssamhälle som nu växer fram blir betydelsen av goda kunskaper allt större. För den enskilda människan är tillräckliga kunskaper en förutsättning för att kunna välja ett önskat yrke och för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare.

 För Sverige är välutbildade medborgare mer än någonsin en förutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla vårt välstånd och vår välfärd. Mot bakgrund av kunskapens allt större betydelse är den svenska skolans försämrade resultat mycket oroande. Moderata samlingspartiet menar att en förnyelse av skolpolitiken är nödvändig för att bryta skolans kris, så att Sveriges barn kan få de kunskaper som är nödvändiga för en bra start i livet.

 Under de senaste åren har den svenska skolan uppvisat allt sämre resultat. Andelen elever som går ut grundskolan utan betyg i ett eller flera ämnen har ökat för varje år. År 2000 tvingades hela 24,3 % av eleverna lämna grundskolan, trots att de inte var godkända i alla ämnen. Övrig statistik från skolan visar samma tendens till försämring. Sålunda minskar andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program och allt fler elever lämnar grunskolan utan tillräckliga kunskaper i grundläggande skolämnen.

 Skolans misslyckande minskar elevernas framtidsmöjligheter och riskerar att skada Sveriges utveckling. De som drabbas allra hårdast av skolans försämring är de elever som från början, pga svåra hemförhållanden eller av andra skäl, har sämst förutsättningar. Tillståndet i skolväsendet varierar kraftigt mellan olika skolor och mellan olika kommuner. Trots det generellt försämrade läget för den svenska skolan finns det givetvis många skolor som fungerar bra. Vi moderater ser det som självklart att alla vårt lands barn och ungdomar ska få gå i en skola som ger tillräckliga kunskaper. Därför är den nuvarande försämringen av skolväsendet för oss oacceptabel.

 Vad gör då landets skolminister, Ingegerd Wärnersson (s), när allt fler elever tvingas lämna grundskolan utan att vara godkända i alla ämnen? Jo, hon funderar över om det inte är dags att ta bort betyget "godkänd". Ett sådant slopande av betyget "godkänd" skulle givetvis bidra till att dölja skolans problem och den socialdemokratiska politikens misslyckande. Att på detta sätt försöka dölja skolans svårigheter är dock inte ägnat att förbättra elevernas kunskaper. Tvärtom torde en förutsättning för en förbättring av skolan vara att elevernas kunskaper mäts och redovisas på ett tydligt sätt. Den svenska skolan behöver mer av betyg, inte mindre.

 Allt fler lärare och rektorer landet runt startar friskolor. Dessa är mycket populära och allt fler familjer väljer en friskola åt sina barn. Att medborgarna ges möjlighet att välja mellan olika skolor skapar mångfald och konkurrens, vilket sporrar även den offentliga skolan till förbättringar. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) presenterade i våras en studie rörande hur den offentliga skolan påverkas av de allt fler friskolorna. Denna studie visar att ju fler elever i en kommun som går i friskolor, desto bättre blir kvalitén på undervisningen i de kommunala skolorna. Konkurrensen gör således alla skolor bättre. Att konkurrens och mångfald ger bättre resultat än monopol även på skolans område borde inte förvåna någon, eftersom det sedan länge är allmänt bekant att marknadsekonomin är överlägsen planekonomin. Vilken är då skolministerns reaktion då hon svart på vitt får redovisat för sig att fler friskolor ger en bättre skola, både för eleverna i friskolorna och för eleverna i den offentliga skolan? Bestämmer sig måhända skolministern för att överge socialdemokratins traditionellt negativa inställning till friskolor och valfrihet? Nej - tvärtom! I en promemoria från Utbildningsdepartementet föreslås försämrade villkor för friskolorna. Bland annat anges att reglerna för bidrag till friskolorna ska skärpas, så att friskolor inte längre kan konkurrera med kommunala skolor. När konkurrensen från friskolorna förbättrar den offentliga skolan vill socialdemokraterna således försämra möjligheterna för friskolorna. En sådan politik är direkt ägnad att förvärra läget för den svenska skolan.

 Många besvikna elever, lärare och föräldrar torde ställa sig frågan, vad Sveriges socialdemokratiska regering avser att göra åt krisen i den svenska skolan. Regeringens nuvarande politik har varit att anslå mer skattepengar till skolan, utan att göra några förändringar i skolsystemet. Att denna politik inte fungerar torde stå klart för alla. Sålunda försämras skolans resultat för varje år, trots de ständigt ökade anslagen. Skolverket fastslog i höstas i en utvärdering att de extra pengar som tillförts skolan de senaste åren inte förbättrat studieresultaten.

 Som ett alternativ till socialdemokraternas misslyckade skolpolitik presenterar moderaterna nu förslag på en rad åtgärder för att förbättra skolan. Vi vill satsa mer pengar på skolan. För att dessa nya pengar, i motsats till dagens anslagsökningar, skall göra nytta, krävs att skolan förändras. För oss moderater är det viktigt att alla, oavsett inkomst, har möjlighet att välja skola. Den enskilda familjen ska ha möjlighet att välja mellan olika offentliga skolor och också att välja en friskola. En sådan valfrihet medför konkurrens mellan skolorna som behövs för att förbättra kvaliteten. Vi vill att friskolorna ska ges möjlighet att verka under samma ekonomiska förutsättningar som den offentliga skolan. Sverige behöver en bättre lärarutbildning som ger gedigna ämneskunskaper i de ämnen läraren ska undervisa i. För oss moderater är det självklart att en förutsättning för ett bra studieresultat är att elev, skola och föräldrar får information om hur eleven kunskapsmässigt ligger till i olika ämnen. Därför behövs betyg som tydligt anger elevens kunskapsnivå och som fungerar som en morot för eleven och skolan att sträva efter förbättrade resultat. Idag får eleverna sina första betyg i grundskolans näst sista årskurs - årskurs 8. Då är det ofta för sent att sätta in åtgärder för att hjälpa de elever som skolan inte förmått ge tillräcklig kunskap. Betyg bör därför ges betydligt tidigare än idag och skriftlig information om studieresultaten bör ges en gång per termin, under hela grundskolan. Inte bara eleverna utan också skolorna bör betygssättas. Vi moderater vill att ett nationellt institut inrättas för granskning och utveckling av skolornas kvalitet. Ett sådant instituts utvärderingar skulle ge varje skola viktig information om vad den kan förbättra i sitt arbete. Utvärderingarna skulle också ge elever och föräldrar vägledning då de väljer skola. Som en sista åtgärd ska möjligheten finnas att stänga skolor som inte kan erbjuda en fullgod utbildning. Ingen elev ska behöva få sina framtidsmöjligheter försämrade därför att skolan inte håller måttet.

 Personalen i den svenska skolan gör i många fall heroiska insatser för att ge eleverna en kunskapsmässigt bra start i livet. De elever, personal och föräldrar som nu i augusti månad har ett nytt skolår framför sig förtjänar en bättre skola. En skola som ger våra barn och ungdomar de kunskaper som är nödvändiga i det nya kunskapssamhället. Skolan behöver en ny politik och en ny regering!

Torbjörn Sjögren
Regionfullmäktigeledamot (m)
Ledamot Förbundsstyrelsen Moderaterna i Bohuslän

Kent Olsson
Riksdagsledamot (m)
Förbundsordförande Moderaterna i Bohuslän